24 december
Det bästa med julen i år är att tjocka släkten har utökats med en liten ängel. 
Syns långa vägar att det är en liten Månsson :)
♥
Idag är det äntligen den 10 december och det betyder att Elin snart rullar in i Kalmar med tåget. Happyface! Återföreningar efter en lång tid ifrån varandra är det bästa som finns. Puss puss och kramkalas. Jag och Mared ska få njuta en hel helg och BARA ägna oss åt massa skoj med världens bästa vän ♥
Ikväll blir det fredagsmys. Vi har en hel del catching up to do. Ska vi köra på stort med hembakad pizza kanske?
På lördag ska vi göra stan. Julklappar var det ja. På kvällen intas Vallen för en efterlängtad julsittning :)
Cause baby you're a firework!
Jennifer, du har rätt älskling ♥ Jag kan om jag vill.
1301
Kandelabern gör sitt. I love it. Den passar fint på mormors gamla rosa lilla bord. Fast den ska egentligen stå på golvet. Det får bli till nästa lya för här finns nämligen inte tillräckligt med golvyta. 27 kvm har sina begränsningar. Men litet har också sina fördelar. Mysfaktorn här är skyhög. Kom så får ni se :)
I've got a thing för runda bord. Det var kärlek vid första ögonkastet när jag såg mitt tvådelade köksbord. Bordet har stått på loftet ute på lagret på jobbet huuur länge som helst. I flera år skulle jag tippa. Det har varit farmors och farfars. Det stod där ensamt, slitet, söndrigt och alldeles alldeles underbart i mina ögon.
Ingen ville ha det, så jag fick det. Från början var det i mörkt trä, lackat, hål i benen och andra defekter. Men efter lite, eller ja mycket slipande, några omgångar med spackel, vit färg, fix o trix à la Elise så blev det precis som jag vill ha det. Jag längtar tills jag får ta mig an nästa projekt. 
Frågan är hur länge jag blir kvar här?
What happens next?
Jag kanske har börjat smida lite andra planer.
Skärpning Elise?
Det är inte det att jag inte trivs i min lägenhet. För det gör jag ju.
Det är inte det att jag inte har träffat underbara vänner på östkusten. För det har jag ju.
Det är inte det att jag inte tror att den här utbildningen kan ge mig fantastiska möjligheter i livet. För det gör jag ju.
Varför har jag sådan ångest att jag snart kryper ur skinnet?
Varför vill jag inte åka tillbaka till Kalmar imorgon?
Jag vill stanna hemma i Halmstad tills jag har funderat ut vad problemet är och vad jag vill.
Vinterdepression, kalkyleringskurs, kärlekskrank, ovisshet och hemlängtan är ingen bra kombination.
Resultat: Frustration och en massa tårar
Uff då. Hör på mig! I'm sorry. Lagom munter läsning huh? :)
En tidig julklapp
När jag kom hem till Frösakull stod ett litet paket och väntade på mig. Iphone 4.
Tack kära mor och far! ♥ Jag kan ju inte påstå att jag är särskilt haj på hur allt fungerar, appar hit och appar dit. But soon enough lär man sig :)
weei
