Förra veckan fick jag bita mig hårt i tungan. Jag slant. Åh nej. Too late.
Ingen idé att försöka skylla på att jag har språköra, snappar upp ord fort, eller det faktum att familjen Månssons dialekt utgörs av en salig blandning av mammas västgötska, halländska och pappas smålänska i kombination med influenser från engelskan som i daglig ordning hörs hemma hos oss.
Nej. No takebacks? Orden som slank ur mitt mun var ett faktum. Resultatet av 1,5 år boende i Kalmar.
No offense, men kalmaritiska kan vara den f u l a s t e dialekten i hela Sverige.

För alla er som inte har koll på hur småläningarna på östkusten låter följer här några exempel